Regeringens rivstart

              Utrikesministerposten är kanske den mest prestigefyllda posten i en regering efter statsministern .I och med regeringsskiftet har Sveriges mest överskattade politiker fått ge plats åt Sveriges näst mest överskattade politiker, nämligen Margot Wallström . Hon har ju varit borta så länge från den politiska arenan när i Sverige , så man är benägen att se henne när,mast som ett oskrivet blad. 
             Även om jag känt en viss skepsis vad beträffar statsrådet Wallström ,tycks det som att mina värsta aningar håller på att besannas för att inte säga överträffas. Man hinner inte presentera den nya regeringen förrän man klargör att man ska erkänna en palestinsk stat. Dessutom slår man sig för brösten över att hela utrikesdepartementet består av kvinnor, Man kan ju undra om detta är en garanti för att Sverige kommer att bedriva en bra utrikespolitik. Vi har ju dessutom i Sverige en tradition av att söka ett brett samförstånd när det gäller viktiga utrikespolitiska frågor.
            Varför var det så bråttom att fatta detta beslut innan regeringen knappt hunnit tillträda. Tror man att Palestinakonflikten kommer närmare en lösning ?. Finns det en lösning som alla parter skulle acceptera? Vilket Palestina ska vi erkänna . Gaza styrs ju av det islamistiska Hamas ,som har som målsättning att staten Israel ska utplånas. Västbanken styrs av det mer pragmatiska Fatah. De två Palestina hatar varann. För att bli erkänd som stat ska man ha en regim som har kontroll över ett visst territorium.
           Redan 1947 blev Palestinaaraberna  ombedda att delta i förhandlingar om uppdelningen av Palestinaområdet . De vägrade emellertid att infinna sig till några förhandlingar,och dessutom kunde de inte acceptera annan lösning än att hela området blev arabiskt och muslimskt .Dessutom hade man fullt upp med att bekämpa varandra eftersom det rådde oenighet om vilka klaner som skulle få dominera. Att FN:s delningsplan kom att utformas så att säga över huvudet på Palestinaaraberna  är således inte så anmärkningsvärt.
      När FN erkände staten Israel tack vare Sovjetunionens stöd , hade Sionisterna redan en fungerande statsförvaltning ,beredd att genast träda i tjänst. Man fick ju omedelbart bevisa att man var kompetenta att kontrollera sitt territorium också som bekant.
           I arabisk-muslimsk kultur betraktas kompromissande som tecken på svaghet ,och om man nu skulle få ett erkännande av allt fler länder kommmer det inte att främja förhandlingsviljan. Den gamle terroristen Yasir Arafat .blev ju på äldre dagar alltmer realistisk och villig att förhandla. Därigenom kom han av islamisterna att bli betraktad som en feg förrädare och kollaboratör.
            Varför är just Palestinafrågan så viktig? Varför diskuteras inte Västsahara eller Nagorno Karabach. Många araber betraktar ju arabfolken som en nation .Dessutom är det klanen eller den religiösa identiteten som är viktigast. Nationalstaterna i Mellanöstern är ju konstlade skapelser som de västliga kolonialmakterna skapat. De nya islamisterna erkänner inga av dessa stater. Syrien betraktar Palestinaområdet som en del av Syrien.
             Jag ser en risk för att den hygglige Stefan Lövén kommer att bli nyttig idiot för betydligt starkare viljor .Det är förståeligt att Göran Persson ville hålla armlängds lucka till Margot Wallström .Stefan kallade som bekant på kongressen härom året Fatah för "vårt kära systerparti" Nu har Lövén blivit KU anmäld ,när han knappt har varit statsminister en vecka. Tyvärr kommer han att få saker att förklara.
                     
            

                

V ,F! och SD kanske inte så olika trots allt.

              Visst kan man diskutera om det var så klokt av Löfvén att så bryskt kasta Jonas Sjöstedt ut i kylan utan någon närmare motivering .I det läge som råder ,kommer han att behöva allt stöd från andra partier. V. och Jonas Sjöstedt har ju gjort frågan om vinster i välfärden till sin käpphäst ,som han inte kommer att kompromissa om .
                     Nu är det naturligtvis inte så att Jonas Sjöstedt har direkt fel i sakfrågan. Det är ett problem att den skattefinansierade välfärden har blivit en skyddad verkstad för internationella riskkapitalister. Genom "effektiviseringar" som huvudsakligen består i att minska personalen till ett absolut minimum ,kan man göra vinster som är oberoende av konjunktursvängningarna . Samhället kommer ju alltid att efterfråga vård och omsorg vare sig konjunkturen går upp eller ner. Rent innehållsmässigt skiljer sig inte för övrigt den vård som de stora bolagen erbjuder från den offentliga vården. De kostnadsbesparingar som man gjort genom personalneddragningar kommer ju inte finansiären .d.v.s. kommun eller landsting och till syvende och sist skattebetalaren till godo..
  Hur emellertid ett totalförbud mot alla vinster ska se ut i praktiken är svårare att se. I andra länder har man ju förmått att lösa denna fråga genom regelstyrning. På något sätt har V. och Jonas Sjöstedt snöat in på denna fråga.
                       Gudrun Schyman och F! har ju fått orimligt stor uppmärksamhet i medierna  ,åtminstone om man ser till det verkliga stöd hon har i väljarkåren.
     Om man inte kan se någon principiell skillnad på Talibanernas förtryck och de orättvisor kvinnor utsätts för här i Sverige ,har man ett problem. Om man dessutom inte vill diskutera hedersförtrycket som vi importerat till vårt land på grund av att man inte vill spela Sverigedemokraterna i händerna , får man nog accepter att man inte blir tagen på så stort allvar. Jag tycker nog att medierna är ofta förvånansvärt förlåtande mot Gudrun Schyman  ,kanske rentav för att hon är kvinna.
              Valnatten blev en sorgens och besvikelsens natt för många av våra ledarskribenter ,inte i första hand för att Alliansen förlorade  ,utan för att Sverigedemokraterna fick närmare 13% och blev Sveriges 3:e största parti .
        Ej helt oväntat fick SD stort stöd i många glesbygdsdistrikt och i de gamla bruksorterna . Åter fick vi höra den vanliga standardförklaringen att det är arbetslösa ensamstående ,lågutbildade med dålig hälsa som uttrycker sin bitterhet genom att proteströsta på SD .Man kan se framför sig den överviktige arbetrslöse 45-åringen ,sittande på den trista pizzerian och dricka öl. eller spela . Vissa statsvetare säger däremot att omkring 30% av valmanskåren tycker att SD har en bra syn på migrationspolitken .Att man ändå inte röstar på detta parti beror på att det finns andra frågor som man tycker är viktigare.
             De flesta som är intresserade av hur saker förhåller sig när klyschornas dimmor lättat ,och som ej fått synfältet grumlat av akademiska studier, bör ha kunnat konstatera att Sverige har stora problem att integrera en stor del av de som söker asyl här .Att asylfusket är utbrett är en offentlig hemlighet . Många kastar sina i.d. handlingar när man kommer över gränsen till Sverige. 
      Vi har redan hög arbetslöshet i landet ,och det blir inte bättre av att det fylls på med människor som kommer från andra sidan jordklotet och i vissa fall är analfabeter på sitt eget språk .
               Den stora muslimska invandringen är ett problem för sig. Ingenstans i Europa har muslimerna blivit integrerade som grupp betraktat. I stället har man bildat enklaver med krav på särbehandling .
        Den stora invandringen är förenad med kostnader för samhället ,men om man ska minska asylmottagandet till den nivå som SD anser önskvärt kanske det också är förenat med kostnader. Kanske Migrationsverket behöver bättre resurser för att göra asylprocessen snabbare.  Det kan också vara så att vi i en framtid får brist på arbetskraft. .På det stora hela taget har nog SD alltför stora förhoppningar på hur mycket man kan spara in på en minskad invandring .SD lovar förbättringar åt snart sagt alla. Allt ska finansieras med minskad invandring .
              Många av småpartierna har det gemensamt att man har  en fråga ,som förklarar alla problem i samhället .Helhetssynen uteblir.
       

Verkligheten kryper närmare

Fredrik Reinfeldt

      Statsminister Reinfeldt väckte ett viss uppseende  när han igår inledde valrörelsen med att deklarera att han inte kunde utlova några stora reformer inför valet ,med tanke på att flyktingströmmarna kommer att bli så stora,att asylmottagandet kommer att ta stora resurser i anspråk. I kvällens första rapportsändning signalerar Arbetsförmedlingen att man måste få ett kraftigt resurstillskott om man ska klara av sitt åtagande att integrera de nyanlända på arbetsmarknaden . Lite märkligt med tanke på att vi ständigt blir försäkrade av politiker att flyktingmottagandet är en ren vinstaffär för samhället.

                     När till och med landets statsminister uttalar dessa förbjudna tankar ,som skulle bli refuserade av vilken insändarredaktion som helst,kan man väl tala om ett paradigmskifte.

          Vad säger nu vår åsiktselit om saken. Jag lyssnade på P1:s Godmorgon Världen i förmiddags, som jag alltid gör. Tre av våra tunga åsiktsatleter var på plats : Heidi Avellan ,Per Wirthén och den store Göran Greider. 
           Göran Greider tycker ,inte oväntat att det var fel av Reinfeldt att uttrycka sig som ha gjorde,ty det skulle bara spela de mörka krafterna i händerna. Heidi Avellan hade en liknande ståndpunkt; Det var olyckligt att han gjorde denna koppling. Per Wirthén tyckte att vi fick vänja oss vi stora flyktingströmmar,på grund av att det pågår krig på så många olika ställen i världen nu. 
          Greider och Avellan tyck för tillfället vara överens .Det är fel att lyfta fram de kostnader och problem som är kopplade till det stora asylmottagandet Det verkar som att folket inte ska få veta hur det ligger till,ty då kanske man röstar på något olämpligt parti,eller börjar protestera. Som skattebetalare borde det vara en rättighet att få veta hur våra inbetalda pengar används kan man tycka.
             Wirthens påpekande att det är krig på så många platser kan man ju diskutera. Förutom att militant Islam är på frammarsch på flera ställen i Afrika och Mellanöstern, är det ju huvudsakligen konflikter mellan religiösa och etniska grupper i stater som är mångkulturella och instabila. Dessa konflikter tycks ju inte ha något slut i sikte. Därför kan man ju undra om vi ska ha samma asylinvandring i all framtid.Vad kommer då att hända med vårt samhälle? Kommer de etniska motsättningarna att upphöra när man satt sin fot i Sverige. Har politikerna fått mandat att implementera denna samhällförändring. Vad är det för framtid vi har att erbjuda till de som av någon anledning valt att bygga sin framtid i Sverige.
                Det finns anledning att tro att de som tagit sin tillflykt hit i längden inte kommer att tacka oss för att de fick komma hit.

            

Saker som är svåra att få att gå ihop

            Det finns saker som jag kanske är för gammal att förstå. På TV häromdan fanns ett inslag om sexuella trakasserier i skolan. Om jag  inte minns helt fel var det 6 skolflickor av 10 som hade upplevt sexuella trakasserier. Man intervjuade två flickor som berättade att det var vardagsmat för dem att bli kallade " horor" eller "slampor". Dessutom frodas det tydligen en machokultur som känns mycket främmande för mig som gick i realskolan för över 50 år sedan.
                När jag gick i realskolan talades det inte mycket om feminism .Däremot var det en självklarhet att vi behandlade våra kvinnliga skolkamrater med samma respekt som våra manliga. Det var skillnad på tjejer och killar . När det var lördagsdans på Folkets Hus stod killarna i sina grå kostymer på ena sidan och tjejerna i sin fräscha känningar på andra sidan. 
          Den som skulle ha kallat en tjej för hora,hade nog gjort bort sig för lång tid framåt. 
                Den andra bilden är ju att vi är så väldigt toleranta idag. Att vara bög på 60-talet var nog bland det skämmigaste man kunde tänka sig,ty då var man ingen riktig karl. Idag går man i prideparaden och visar att man står upp för sina sexuella egenheter. Om man nu tycker det är så naturligt,varför måste man då göra  så stor sak av sina sexuella preferenser?
                Det är ju en motsägelsefull bild man får av hur det är idag. Å ena sidan kan man ju undra om varje liten beröring ska vara att betrakta som trakasseri,ty då kan  det inte vara roligt att vara en ung kille . Å andra sidan skulle man ju vilja veta lite mer om vad det är för några som använder så grova skällsord mot sina kvinnliga klasskamrater. Är det lika på alla skolor?
           Att vi har denna machokultur samtidigt som man suddat ut gränserna för könsidentiteten verkar ju paradoxalt. Det är kanske detta man kallar mångkultur och då ska det ju vara något bra .

Medierna och IS framryckning i Irak

Flyktingar undan jihadisterna

      I skuggan av det mer mediala kriget i Israel-Palestina får vi även rapporter om jihadisternas framryckning i Irak . Det som irriterar mig när jag hör rapporteringen i Rapport och andra nyheter är att man hela tiden talar om extremister eller terrorister. Det ger ju helt fel signaler."Extremist" antyder att Det är en rörelse ute i periferin,en ytterlighetstolkning av en i grunden fredlig och tolerant ideologi. I själva verket har det alltid funnits en militant och hårdför kärna i det islamiska världssamfundet. Ända sedan profetens dagar har Sanningens Ljus spridits över världen med svärdet . Konvertera eller dö har varit alternativen. "Terrorist" implicerar ju att man befinner sig i militärt underläge ,och med olika aktioner försöker destabilisera samhället och sprida osäkerhet och skräck. IS tycks vara en välutrustad krigsmakt som gör sitt erövringståg och tänker nog i längden inte att nöja sig med norra Irak. Kunskaperna om Islam är ju minst sagt dåliga i Sverige , även bland folk med hög utbilning.Det finns ju inte mycket att läsa heller på svenska ,utan man måste beställa engelskspråkig eller danskspråkig litteratur.

Felgissningar och konspirationsteorier.

           Det har nu gått 3 år sedan terrorattentatet och massakern i Norge. Jag minns hur jag reagerade när jag fick den första rapporten. Gerd och jag hade varit på en 2-dagarsresa med bil runt i Uppland och vi höll på att packa upp ,när jag som vanligt slog på TV:n för att se på Rapport.
                      Min första tanke när jag hörde att en stor bomb sprängts i regeringskansliet i Oslo ,var att det var en terrorist med kopplingar till Mellanöstern  som begått dådet. Jag var av allt att döma i gott sällskap,ty till och med en islamistisk grupp tog på sig skulden  eller äran hur man nu föredrar att se det.
        Snart fick vi ju klart för oss att vi varit på fel spår. Nu skäms jag inte för det, ty alla som sett en Beck-film eller liknande vet att det preliminära antagandet kan visa sig vara fel. Hade jag däremot trots alla överväldigande belägg vidhållit  min ståndpunkt att det egentligen var en islamistgrupp som begått dådet för att kunna ge skulden på högerextremisterna ,så hade man med all rätt kunnat anklaga mig för konspirationstänkande .
           Jag kommer osökt att tänka på en annan  stor händelse som satt djupa spår i vårt sätt att se på världen ,nämligen terrordåden mot World Trade Center 2001. Bland många andra intervjuade man en ung gymnasist med omisskännlig förortsbryning. Han sade sig vara helt övertygad om att det var Judarna som låg bakom terrordådet mot World Trade Center. Man hade begått dådet för att sedan kunna lägga skulden på muslimerna .
                   Vad som skrämmer åtminstone mig är att det fortfarande finns många i våra förorter som vidhåller att det är Judarna som begick dåden 11/9 -01, inte bara här i Sverige utan i Europa och USA,samt naturligtvis i den muslimska världen.
                    Det är ingen skam att ta fel,men det är en annan sak att vidhålla felaktiga förställningar trots överväldigande bevis. 
         

Tankar om Almedalsveckan.

Almedalen i Visby

               Att det är fotbolls-VM lär ju inte undgått någon.Den uppmärksamme TV-tittaren har nog också lagt märke till att det är den årliga politikerveckan i Almedalen i Visby. Jag får tillstå att jag inte suttit klistrad framför TV:n för att slippa missa något. Men ändå tycker jag mig ha fått en bild av hur veckan har varit. Det återstår visserligen några partier ,men ändå kan man göra en viss sammanfattning av vad som hittills sagts.
            Aldrig har väl så många lovat så mycket till så många utan att kunna förklara riktigt hur man tänkt det ska gå till. Stefan Lövén har ju vuxit till sig som retoriker,men det finns risk för att han råkar lika illa ut som H.Juholt om han inte kan komma med något mer konkret. S. ekonomiska taleskvinna Magdalena Andersson avslöjade att man har vissa planer på att beskatta bankerna mer,eftersom det där finns pengar och man nu har mycket stora vinstmarginaler. Finansminister Borg lägger panna i bekymrade veck,och S.tidigare talesman  Tomas Östros är mycket kritisk. Det är ju ofta var man sitter som avgör vaar man står i en fråga. Östros har en annan roll nu. 
                Under de två mandatperioder som Alliansen haft majoritet i Riksdagen, har man i stort sett gjort vad man lovat göra . Resultaten har inte uteblivit .Den effekt som man säger sig velat uppnå har dock i regel uteblivit .Arbetslösheten är lika hög .Skolresultaten sjunker. 
       Däremot har de effekter man kunnat vänta sig inträffat. De rika har blivit ännu rikare. Klyftorna i samhället har ökat,vilket medfört social oro främst i våra segregerade förorter.Det fria skolvalet har medfört en mer segregerad skola.
                    Ingen har ju kunnat undgå att se att det ena området efter det andra är underfinansierat , från Järnvägen till försvaret. Nu talas det om indragningar i kustbevakningen. Det fattas pengar överallt. Ingen ska få mig att tro annat än att det är ett resultat av de stora skattesänkningarna . Det är lätt att klämma ut innehållet i en tub,men svårare att klämma tillbaka det.Minsta tal om skattesänkningar utlöser ett ramaskri hos det borgerliga etablissemanget. Jimmie Åkesson anser sig kunna finansiera det mesta med minskat asylmottagande. Man får förmoda att han grovt överskattar effekten av en restriktivare,hur motiverad den än kan tyckas vara.Gudrun Schyman sticker inte under stol med att det kommer att bli skattehöjningar om hon får något att säga till om. Det är lite svårt att ta henne på fullt allvar, hon som inte kan se någon större skillnad på Talibanernas jämställdhetspolitik och den vi har här i Sverige. Stefan Lövén får ingen lätt uppgift om ha ska få till en regering,med alla dessa starka viljor. Det faktum att en rad kaxiga småpartier tar allt större plats på de etablerade partiernas bekostnad ,kan tyda på att många människor känner misstro mot politiken. Verkligheten har en besvärande tendens att komma ikapp . Förr eller senare blir man såvitt jag kan förstå tvungen att överge den traditionella blockpolitiken. Det går ju i andra länder. Jimmie Åkessons SD kommer att få svårt att bli betraktat som ett normalt parti .Förhistorien kommer alltid att spöka .Per Engdahls fascistparti finns i allas minne. Då var Pia Kjaersgaard betydligt smartare som bildade ett helt nytt parti.