fredag 11 april 2014

Vårdförbundet och ide´n om alla människors lika värde

      Vårdförbundets ordförande 

Sineva Ribero (Bilden)
gör nu gemensam sak med Kommunals Anneli Nordström och ger sitt stöd till den vårdpersonal som protesterat mot att Sverigedemokraterna och dess ordförande  Jimmie Åkesson besöker vårdinrättningar.
         Det är ju vanligtvis betraktat som något önskvärt att valda politiker besöker vården för att på plats göra sig en bild av livet ute i "verkligheten".
           Motiveringen är att Vårdförbundet och Kommunal står för principen om all människors lika värde.,vilket man anser att inte Sverigedemokraterna gör. Nu kan man naturligtvis fråga hur stor andel av respektive förbunds medlemmar som delar samma uppfattning som sina ordförande ,dvs om huruvida det skett någon diskussion ute i avdelningarna. Jag minns för 30 år sedan i dåvarande SHSTF  att man hade tagit ställning emot det nya dödsbegreppet.Frågan ansågs för viktig för att den skulle diskuteras ute bland medlemmarna.
         Som jag har förstått handlar konflikten om huruvida s.k. papperslösa ska ha tillgång till välfärdssamhällets alla förmåner. Det handlar således om människor som inte har rätt att vistas i Sverige,alltså som har fått avslag på asylansökan och bör ska bege sig tillbaka till de länder där de hör hemma.. 
         Jag tänker inte gå närmare in på denna fråga här,men det är väl rimligt att ställa frågan om åtnjutande av de svenska offentliga välfärdstjänsterna är en global mänsklig rättighet. Det tror jag inte ens att KD-ledaren och sjukvårdsministern Hägglund tycker.
           Det som jag tycker är problematiskt är just frågan om allas lika värde. Den principen är lätt att skriva under på så länge det handlar om en överordnad ide´,men svårare i den praktiska verkligheten. Om vi alla är lika värda,hur kan det då komma sig att vissa människor är Kunglig Höghet redan från födseln och vi andra måste genomgå många trista år i skolbänken för att "bli något".Varför är det så viktigt vad vissa tycker ,under det att andra kan negligeras varje dag,om än de kan ha väl så mycket att säga..
            Det finns ju olika nivåer i den här problematiken. På den politiska nivån har man ju ett avgränsat ansvar.Kommunpolitikern ska se till att vissa behov är tillgodosedda inom sin kommun och se till att vissa resurser finns. Landstingspolitikern ansvar för vissa länsövergripande frågor,främst sjukvård.
          Staten stiftar lagar och regler och ser till att resurser är rimligt fördelade. .Staten ansvarar ju också för samverkan med andra länder,och skapar regler för hur vi ska förhålla oss till människor som kommer från andra  länder.Om en person bor i ett län och blir sjuk och söker vår d i ett annat län får hemlandstinget en räkning. Om jag måste söka vård utomlands finns avtal mellan länderna för vilka villkor som ska gälla.I sämsta fall får hemlandstinget en saftig faktura.Detta har ju inget med ide´n om människors lika värde att göra. Om jag som privatperson ser en människa  på stan som blivit svårt sjuk ,ser jag ju till att skaffa ambulans ,och frågar inte om personen är skriven här eller där Om jag som sjukvårdspersonal har en patient på min mottagning ,må han tillhöra Hells Angels eller vara bankdirektör,försöker jag efter bästa förmåga att ha en saklig och professionell attityd . Patienten förväntar sig att jag ska ha en relativt värderingsfri inställning,men jag kan lova att bankdirektören kommer att förvänta sig att få en särskilt respektfull behandling.
           Även sjukvårdspersonalen ,må det vara läkare sjuksköterskor eller någon av alla de olika professioner och semiprofessioner som verkar inom sjukvården är ju också människor med värderingar ,fördomar religioner och etnisk tillhörighet.
             Om jag söker sjukvården som patient förväntar jag mig att träffa en person som är representant för en viss profession och jag är ju inte så intresserad av vad läkaren eller vad det må vara har för etnisk eller religiös tillhörighet.I det korta mötet det i regel är frågan om  är ju jag som patient huvudpersonen. Som alla säkert förstår är det bruket att bära huvudduk för att markera sin religiösa tillhörighet jag syftar på. .
             Vårt samhälle är ju nu ett mångkulturellt samhälle;det kan man tycka vad man vill om ,men så är det. en annan sak är om man ska ha multikulturalismen som någon  sorts överideologi i samhället. Då hamnar vi dit vi nu är på väg,dvs mot en balkanisering av samhället. Det innebär att vi inte lever i ett samhälle utan i flera parallella samhällen som hyser misstro och rivalitet mot varandra. Nationalstaten och det offentliga civilsamhället har man ingen lojalitet till utan det är en apparat som man ska utnyttja ,men inte har så många skyldigheter mot. Lojaliteten har man visavi den egna klanen eller etniska gruppen. Då finns det inte längre någon ide´om människors lika värde. Det är stor skillnad på en som tillhör den egna klanen och som tillhör andra .Detta är ett system som är adekvat i samhällen där det inte finns en stat som tar ansvar för sina medborgare. Att leva i ett modernt välfärdssamhälle och ändå hålla kvar vid sin gamla klankultur är att äta kakan och ha den kvar..
                   Hur kommer nu Islam in i bilden här? Islam har sitt ursprung i Arabiens beduinkultur,ett utpräglat klan och hederssamhälle där man ägnade stor energi åt att bekämpa varann,och plundra handelskaravaner. Profeten ville bryta upp denna samhällsstruktur och få alla sina trogna att tillhöra en enda stor klan,dvs Profetens Folk.  Om han lyckades kan man ju diskutera ,Muslimerna har ju bekrigat varann lika mycket som man kämpat mot de otrogna under historien. En sak kan man dock vara klar på :det är stor skillnad på en troende muslim och en otrogen. Judar och kristna har en särställning som bokens folk och kan få behålla huvudet om de betala en särskild skatt. Det finns ingen universell människokvärdesprincip i Islam.Profetens Folk står högre ,och en muslims liv är mer värt än en otrogens. Därför tycker jag att det är ett minst lika stort problem att vi har människor i vården som går med muslims klädsel i arbetet,som att de folkvalda sverigedemokreterna gör arbetsplatsbesök. Man kan ju undra vad Sineva Ribero tänker om den saken.
                 
         

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar