Nazismens återkomst

Jag har tidigare problematiserat den nazistiska associationssfären som förskjutits sedan tredje rikets sammanbrott,och idag omfattar en del saker som tidigare inte förknippades med nazismen. Frågan aktualiseras igen när jag ser SVT:s Uppdrag Granskning som som nu har granskat den Svenska Motståndsrörelsen som tagit mycket av sin image från de tyska Nationalsocialisterna . Man hör ibland programledare på TV säga att det finns likheter mellan 1930-talet och den tid vi lever i.
         Jag tycker för min del att skillnaderna är större än likheterna. I kvällens program får man se hur några medlemmar i  Svenska motståndsrörelsen överfaller en svart man och sticker en kniv i magen på honom bara för att han är svart. Nazisterna var ju också rasister, i betydelsen att man ansåg att människor med annan hudfärg var underlägsna de vita,men man hatade inte de svarta för den skull. De "underlägsna raserna "vilka även omfattade de östeuropeiska slaverna och polackerna skulle inte dödas utan förslavas.Däremot hatade man judarna ,vilka man ansåg stå bakom alla de olyckor som Tyskland drabbats av.Man ansåg att judarna hade orsakat kriget och världsdepressionen.Man ansåg även att det var judarna som låg bakom den ryska revolutionen och bolschevismen. Dessutom hade det Tyska Kejsardömet kollapsat ,och lämnat efter sig kaos och anarki. Man hade fått utstå fredsvillkor i Versaillesfreden som var orimliga. Det fanns ingen demokratisk tradition,utan den erfarenhet av demokrati man hade var 1920-talets kaos.
              Hitlers huvudmotståndare var Sovjetunionen,och det fanns en helt realistisk risk för en kommunistisk revolution i Tyskland .Tyskland hade förlorat en fjärdedel av sin befolkning genom fredsvillkoren och Hitler hade som huvudmål att återta de förlorade landområdena och kolonisera länderna i öster på samma sätt som Frankrike och England gjort tidigare.
               Judarna utgjorde knappt 1% av Tysklands befolkning vid Hitlers makttillträde.Judaarna var välintegrerade i samhället.Nazismens judehat var kopplat till de konspirationsteorier som finns i Sions Vises Protokoll,en bok som idag läses främst i den muslimska Arabvärlden. Att många ändå stödde Hitler var för att han lovade arbete,välstånd och stabilitet,åt en förödmjukad nation.
      Idag får skolklasser resa till dödslägren i Polen och jag har också beökt Auschwits-Birkenau med flera läger. Historia är intressant och behövs för att vi ska förstå hur samhället har utvecklat till vad det är idag.
                        Däremot är jag tveksam till att händelserna kring de stora diktaturerna på 30-talet har så mycket att säga om vad som händer idag i Sverige och resten av Europa.

Nya Testamentet under luppen

              Filosofiprofessor Ingemar Hedenius gav religionskritiken ett ansikte när han 1949 gav ut Tro Och Vetande .Han har åsamkat teologerna en hel del huvudbry,och många har nog hoppats att Hedenius snart ska bli en fotnot i kyrkohistorien.
              Hedenius kritiserade kristendomen och kyrkan utifrån en logisk -filosofisk vinkel.Han kritiserade detta som han kallade försanthållande av företeelser som strider mot mänsklig erfarenhet av hur världen är beskaffad och förnuftet.Dessutom satte han fingret på självmotsägelser,som evangelierna vimlar av.Helvetesläran fick sig också en välförtjänt genomlysning.
          Nu har historiedocenten Lennart Lundmark gett ut TVIVLARENS GUIDE TILL NYA TESTAMENTET; en bok där han granskar Nya Testamentet på samma premisser som han skulle granska vilket annat historiskt skeende som helst.Det visar sig att om man närmar sig berättelsen om Jesus utifrån ett vanligt historiskt angreppssätt visar det sig att det finns inte så mycket konklusiv dokumentation att ta på.
     Det mesta är skrivet några decennier efter Jesu död,och det råder stor osäkerhet om vem som är upphovsman till texterna.De oilka evangelierna ger en motstridig bild av vad som hände under Jesu liv och död,och framförallt vad som hände efter hans död..Mycket tycks vara förbättrat i efterhand.
           Det finns ju forskare som går så långt som till att säga att Jesus kanske inte har funnits överhuvudtaget,men Lundmark utgår från att Jesus levat och att han blev korsfäst.men att skildringen av Jesu död och uppståndelse är minst sagt spretig. Man bör komma ihåg att Nya Testamentet skrevs av kristna och att det får betraktas som en partsinlaga,mer än som ett reportage.
                Min egen lekmannamässiga reflektion är att det är både skrämmande och fascinerande att människor offrat sina liv .utkämpat krig,dömt varann till döden för något som kanske bara är en skröna.Å andra sidan har det byggt fantastiska byggnader och skrivits odödlig musik för att hedra den korsfäste.
             Den mörkare sidan av saken är att  man har förtryckt människor och hindrat människor att bilda sig en uppfattning om hur världen är beskaffad.
            Om någon känner sig bekväm med Nya Testamentets budskap och tycker att hen får  ut någon mening i detta ska vi naturligvis inte förmena någon detta .Det är fritt att tro på Zeus eller Jahve om man så vill.Ändå har jag lite svårt att förstå hur så många kan låta denna märkliga berättelse om Jesu liv och död bli till det centrala livsinnehållet,navet som allting rör sig kring
                Lundmarks bok tycker jag fyller ett tomrum,ty de flesta vanlig medlemmar i Svenska Kyrkan har nog en rätt oreflekterad uppfattning om vad det kristna budskapet består av..

Margareta Sidenvall och glesbygdens demografiska problem

             " Se människorna som resurser och inte bara som problem Denna klyscha torde kunna kvalificera sig på klyschornas 5 i- topplista.När vi pratar migrations och  integrationsfrågor får det tydligen duga med vilka klyschor som helst. Huvudsaken är att inte människorna  börjar tänka för mycket själv. Detta tänker jag på när jag läser KD-representanten Margareta Sidenvalls insändare 15/4
               Utgångspunkten är att våra glesbygdslän har en minskande befolkning,och att vi varit dåliga på att ge arbete till nyanlända,ja rentav sämst bland OECD-länderna .Det finns undersökningar som visar att Sverige är det länd i EU som varit sämst på att integrera sin invandrare. Samtidigt finns det andra undersökningar som visar att Sverige är det land i Europa som tar emot flest asylflyktingar i förhållande till folkmängden. M.Sidenvall menar att det hela bara är ett attitydproblem,som tar sig uttryck i att migrationsverket talar om trycket från asylsökande. Margareta Sidenvall menar att befolkningsminskningen här i Gävleborg skulle kunna vända om vi bara fick ett annat sätt att tänka i migrationsfrågorna.
       Urbaniseringen;att människor lämnar landsbygden och drar sig till storstadsområdena är en process som pågått länge,ja i någon mening de senaste 200 åren av och till. .Orsaken har ju varit att det saknats utkomstmöjligheter i hembygden. Vi kan se samma mönster över hela världen..
                 KD har stöd av nyliberala skribenter och ekonomiprofessorer i sin uppfattning problemet måste lösas med invandring av människor från andra kontinenter.alltså fylla på våra alltmer glesbebodda norrlandskommuner med asylflyktingar.
                   Den naturliga frågan blir ju då vad man ska ägna sig åt för sin försörjning,när nu ursprungsbefolkningen valt att lämna orten på grund av brist på utkomstmöjligheter.
             En och annan kan nog få arbete med röjning och skogsplantering. Det mest sannolika är nog ändå att en stor del av de anlända kommer så småningom att belasta glesbygdskommunernas socialbudgetar. Det näst mest sannolika är nog att många så småningom kommer att söka sig till storstadsområdena och de etniska enklaverna i dess mljonprogramsområden.
                 Sverige ska vara sämst i Europa på integration.Civilsamhället i sin helhet har visat en pinsam  handfallenhet när det gäller hur man ska möta de utmaningar som uppstått i och med att vi blivit ett mångkulturellt samhälle. Framförallt har man visat en fullständig ignorans när man konfronteras med heders och klanproblematiken. Ledande politiker och debattörer har rentav förnekat förekomsten av någon hederskultur i Sverige.Poliserna står  handfallna inför skottlossningar och annat våld i storstadsförorterna .Det går inte att utreda många brott på grund av att eventuella vittnen i någon mening är själva involverade,eller vill inte bli involverade.,varför det aldrig går till rättegång.
                         Det är svårt att diskutera migrations och asylfrågor i Sverige. Det blir inte lättare för att det så ofta blir moraliseranden och klyschor. Rätt åsikt i asylfrågor signalerar ju att man är en god människa.
                 Det väcker starka reaktioner att ett politiskt parti har tagit migrations och integrationsfrågorna som sitt huvudtema ,men det borde ju inte vara mer anmärkningsvärt än att miljöpartiet  har lyft miljöfrågorna.och de borgerliga partierna har fokuserat på problemen med höga skatter.
             Det är nog så att det är Sveriges självbild som landet annorlunda ,det goda riket,som är utmanat.
                   
            
    

Vårdförbundet och ide´n om alla människors lika värde

      Vårdförbundets ordförande 

Sineva Ribero (Bilden)

gör nu gemensam sak med Kommunals Anneli Nordström och ger sitt stöd till den vårdpersonal som protesterat mot att Sverigedemokraterna och dess ordförande  Jimmie Åkesson besöker vårdinrättningar.

         Det är ju vanligtvis betraktat som något önskvärt att valda politiker besöker vården för att på plats göra sig en bild av livet ute i "verkligheten".

           Motiveringen är att Vårdförbundet och Kommunal står för principen om all människors lika värde.,vilket man anser att inte Sverigedemokraterna gör. Nu kan man naturligtvis fråga hur stor andel av respektive förbunds medlemmar som delar samma uppfattning som sina ordförande ,dvs om huruvida det skett någon diskussion ute i avdelningarna. Jag minns för 30 år sedan i dåvarande SHSTF  att man hade tagit ställning emot det nya dödsbegreppet.Frågan ansågs för viktig för att den skulle diskuteras ute bland medlemmarna.

         Som jag har förstått handlar konflikten om huruvida s.k. papperslösa ska ha tillgång till välfärdssamhällets alla förmåner. Det handlar således om människor som inte har rätt att vistas i Sverige,alltså som har fått avslag på asylansökan och bör ska bege sig tillbaka till de länder där de hör hemma.. 

         Jag tänker inte gå närmare in på denna fråga här,men det är väl rimligt att ställa frågan om åtnjutande av de svenska offentliga välfärdstjänsterna är en global mänsklig rättighet. Det tror jag inte ens att KD-ledaren och sjukvårdsministern Hägglund tycker.

           Det som jag tycker är problematiskt är just frågan om allas lika värde. Den principen är lätt att skriva under på så länge det handlar om en överordnad ide´,men svårare i den praktiska verkligheten. Om vi alla är lika värda,hur kan det då komma sig att vissa människor är Kunglig Höghet redan från födseln och vi andra måste genomgå många trista år i skolbänken för att "bli något".Varför är det så viktigt vad vissa tycker ,under det att andra kan negligeras varje dag,om än de kan ha väl så mycket att säga..
            Det finns ju olika nivåer i den här problematiken. På den politiska nivån har man ju ett avgränsat ansvar.Kommunpolitikern ska se till att vissa behov är tillgodosedda inom sin kommun och se till att vissa resurser finns. Landstingspolitikern ansvar för vissa länsövergripande frågor,främst sjukvård.
          Staten stiftar lagar och regler och ser till att resurser är rimligt fördelade. .Staten ansvarar ju också för samverkan med andra länder,och skapar regler för hur vi ska förhålla oss till människor som kommer från andra  länder.Om en person bor i ett län och blir sjuk och söker vår d i ett annat län får hemlandstinget en räkning. Om jag måste söka vård utomlands finns avtal mellan länderna för vilka villkor som ska gälla.I sämsta fall får hemlandstinget en saftig faktura.Detta har ju inget med ide´n om människors lika värde att göra. Om jag som privatperson ser en människa  på stan som blivit svårt sjuk ,ser jag ju till att skaffa ambulans ,och frågar inte om personen är skriven här eller där Om jag som sjukvårdspersonal har en patient på min mottagning ,må han tillhöra Hells Angels eller vara bankdirektör,försöker jag efter bästa förmåga att ha en saklig och professionell attityd . Patienten förväntar sig att jag ska ha en relativt värderingsfri inställning,men jag kan lova att bankdirektören kommer att förvänta sig att få en särskilt respektfull behandling.
           Även sjukvårdspersonalen ,må det vara läkare sjuksköterskor eller någon av alla de olika professioner och semiprofessioner som verkar inom sjukvården är ju också människor med värderingar ,fördomar religioner och etnisk tillhörighet.
             Om jag söker sjukvården som patient förväntar jag mig att träffa en person som är representant för en viss profession och jag är ju inte så intresserad av vad läkaren eller vad det må vara har för etnisk eller religiös tillhörighet.I det korta mötet det i regel är frågan om  är ju jag som patient huvudpersonen. Som alla säkert förstår är det bruket att bära huvudduk för att markera sin religiösa tillhörighet jag syftar på. .
             Vårt samhälle är ju nu ett mångkulturellt samhälle;det kan man tycka vad man vill om ,men så är det. en annan sak är om man ska ha multikulturalismen som någon  sorts överideologi i samhället. Då hamnar vi dit vi nu är på väg,dvs mot en balkanisering av samhället. Det innebär att vi inte lever i ett samhälle utan i flera parallella samhällen som hyser misstro och rivalitet mot varandra. Nationalstaten och det offentliga civilsamhället har man ingen lojalitet till utan det är en apparat som man ska utnyttja ,men inte har så många skyldigheter mot. Lojaliteten har man visavi den egna klanen eller etniska gruppen. Då finns det inte längre någon ide´om människors lika värde. Det är stor skillnad på en som tillhör den egna klanen och som tillhör andra .Detta är ett system som är adekvat i samhällen där det inte finns en stat som tar ansvar för sina medborgare. Att leva i ett modernt välfärdssamhälle och ändå hålla kvar vid sin gamla klankultur är att äta kakan och ha den kvar..
                   Hur kommer nu Islam in i bilden här? Islam har sitt ursprung i Arabiens beduinkultur,ett utpräglat klan och hederssamhälle där man ägnade stor energi åt att bekämpa varann,och plundra handelskaravaner. Profeten ville bryta upp denna samhällsstruktur och få alla sina trogna att tillhöra en enda stor klan,dvs Profetens Folk.  Om han lyckades kan man ju diskutera ,Muslimerna har ju bekrigat varann lika mycket som man kämpat mot de otrogna under historien. En sak kan man dock vara klar på :det är stor skillnad på en troende muslim och en otrogen. Judar och kristna har en särställning som bokens folk och kan få behålla huvudet om de betala en särskild skatt. Det finns ingen universell människokvärdesprincip i Islam.Profetens Folk står högre ,och en muslims liv är mer värt än en otrogens. Därför tycker jag att det är ett minst lika stort problem att vi har människor i vården som går med muslims klädsel i arbetet,som att de folkvalda sverigedemokreterna gör arbetsplatsbesök. Man kan ju undra vad Sineva Ribero tänker om den saken.
                 

         

Margot Wallström siktar på Comeback

Ska man bli riktigt populär som politiker i Sverige ska man lämna landet i god tid .Vad man åstadkommit som politiker här hemma spelar mindre roll. Margot Wallström tillhörde ju De Tre Trallande Jäntorna som skulle bryta gubbväldet och tillföra något nytt och fräscht i politiken.  Anna Lindh,Mona Sahlin och Margot Wallström brukade ju träffas och kräkas på Göran Persson.
        Sedan gick det som det gick .Mona Sahlins öde är ju känt. Den definitivt skärptaste av de tre Anna Lindh blev ju mördad innan hon han nå toppen av sin karriär.Margot Wallström drog utomlands innan hon hann bli så mycket mer än socialminister;ett arbete som hon skötte på distans från Karlstad. Sedan arbetade hon en tid på en radiostation i Sri Lanka..Småningom blev hon aktuell som EU-kommissionär- eftersom hon inte besatt någom speciell kompentens och hade lägre utbildning än de flesta inom EU fick hon en relativt lättviktig post som något sorts kommunikatör. En sak är säker ;hon har tjänat betydligt mer än om hon stannat i den politiska hetluften här hemma. Nu vill hon alltså bli utrikesminister i en ev.rödgrön regering.
    Då undrar man förstås hur det ska bli med Urban Ahlin som har en gedigen kunskap och erfarenhet från sina år i Utrikesutskottet.. Tydligen ska man lämna landet för glassiga och välbetalde poster i EU.VAd man däremot inte bör bli om man är rädd om sig själv är landstingspolitiker.

Finns objektiv historieskrivning?

           Den förre östeuropakorrespondenten  på SR-Ekot Vladislav Savic´ är en i ordets bästa bemärkelse internationalist,med serbisk far ,polsk mor och uppväxt i Sverige. Han har även varit bosatt i Ryssland och flera f.d. sovjetrepubliker,förutom i Central och Östeuropa. Ibland kan det bli komplicerat att vara så mångnationell,i synnerhet när man kommer in på historiska frågor. Det som står att läsa i skolornas historieböcker i det ena landet, kan vara helt okänt eller väcka vrede och indignation i grannlandet.
           Särskilt svårt tycks det bli när krigen kommer på tal. Genomgående drag är att man ser sig själv som offer och motparten förövare. Den egna sidans övergrepp finns inte med. Vladislav Savic´berättar om hur han i Serbisk TV får se skildringar av de förbrytelser som bosniakerna och kroaterna gjorde sig skyldiga till under -90 talets balkankrig. Däremot nämns inget  om serbernas egna grymheter. I Polen känner alla till de ockupationer man genomlidit från dels Tyskland,men även från Ryssland och Sovjet. Däremot vill man inte gärna tala om de polska övergreppen mot judar och civila under Polsk-Ryska kriget efter Första Världskrigets slut.Ej heller vill polackerna gärna tala om de massakrer som bybor i polska byar begick mot sina judiska grannar. Då var det lättare att skjuta skulden på SS och nazisterna.
           Hur man ser på historiska krigsförbrytelser och andra människorättsbrott,beror ju på ofta på vilken sida man råkar befinna sig.Ryssarna har ju inte glömt svenskarnas expansionssträvanden och stormaktsambitioner i Baltikum och Centraleuropa under Karl XII.
           jag kommer att tänka på detta när jag sett TV4:s Kalla Fakta den 1/4 .Man granskar Svensk-Tyska Föreningen som gett ut en bok till sitt 100-års jubileum. Att det skulle bli lite problematiskt när man kommer till historieskrivningen runt De 12 år Hitler och Nazistpartiet styrde Tyskland är ju inte att förvåna. Att många i den svenska överklassen sympatiserade med 3:e Riket och dess Führer är ju ingen nyhet. Till och med kungen Gustav V lär sak ha skickat lyckönskningstelegram till kansler Hitler efter en militärseger.
   Nu har tydligen författaren till ett kapitel i boken framställt Trede Riket med sin rikskansler som en närmast normal statsbildning,och närmast försökt tona ner betydelsen av de illgärningar som begicks under dessa mörka år. Dumt kan man tycka ,ty eftersom tyskarna själva var väldigt duktiga på att dokumentera är dödstalen i Förintelsen betydligt säkrare än motsvarande i samband med andra folkmord i historien.
               Vad hade man då väntat sig? Den folkkäre VPK-ledaren CH Hermansson skrev ett hyllningstal till STalin efter dennes bortgång ,där han hyllade Stalins storhet. Sedermera vidgick Hermansson att det "begicks en del misstag" under kollektiviseringen. Tala om att tona ner människorättsbrott.
         Den tomtelike Jan Myrdal var ordförande i Svensk-Kinesiska Vänskapsförbundet under Kulturrevolutionen därstädes.Tala om förintelseförnekare ,men än idag har jag aldrig hört Jan Myrdal det minsta ha uttalat att han på något vis tog fel om Maos Kina .Det finns människor i min bekantskapskrets som till och med varit  anställda i Svens-Kinesiska Vänskapsförbundet som är helt ovetande om de katastrofer som såväl  eEt Stora Språnget,som Kulturrevolutionen förde med sig. Det vore som om en tysklandskännare idag aldrig skulle ha hört talas om förintelsen
                    Historia verkar vara svårt .Som tur är finns Dick Harrison som tycks kunna plocka fram fakta ur gamla arkiv och punktera myter som ingen annan.